Durga Saptashati Chapter 1 in English IAST: Madhukaiṭabhavadhaḥ

The hundred and four mantras of Chapter 1 of the Durga Saptashati in English IAST transliteration, each linked to its page with word-by-word meaning, Kannada and English.

Madhukaiṭabhavadhaḥ, Durgā Saptaśatī, ಜೀವನ ಸೂತ್ರ

ಲಿಪಿ · लिपिः · Script: ಕನ್ನಡ  ·  संस्कृतम्  ·  English IAST

Durgā Saptaśatī, Chapter 1: Madhukaiṭabhavadhaḥ

One hundred and four mantras. A king who has lost his kingdom and a merchant turned out by his own family come together at one hermitage, and their question sets the whole Saptashati in motion. This page first gives the viniyoga of the first charitra and the meditation verse on Mahakali. After that every mantra is given in its own card with its number. Where the meaning page for a mantra is ready, tapping its card opens that page.

All thirteen chapters are listed here: Durgā Saptaśatī.

Viniyogaḥ

asya śrīprathamacaritrasya brahmā ṛṣiḥ | mahākālī devatā | gāyatrī chandaḥ | nandā śaktiḥ | raktadantikā bījam | agnistattvam | ṛgvedaḥ svarūpam | śrīmahākālīprītyarthaṃ prathamacaritrajape viniyogaḥ |

This viniyoga, a declaration of purpose said before recitation, recalls that the seer of the first charitra is Brahma, its metre Gayatri, its deity Mahakali, its shakti Nanda, its seed Raktadantika, its element Agni and its form the Rigveda, and states that the recitation is offered for the pleasure of Mahakali.

Dhyānam

oṃ khaḍgaṃ cakragadeṣucāpaparighāñchūlaṃ bhuśuṇḍīṃ śiraḥ
śaṅkhaṃ sandadhatīṃ karaistrinayanāṃ sarvāṅgabhūṣāvṛtām |
nīlāśmadyutimāsyapādadaśakāṃ seve mahākālikāṃ
yāmastautsvapite harau kamalajo hantuṃ madhuṃ kaiṭabham ||

This meditation verse pictures Mahakali with ten faces, ten feet and three eyes, shining like a blue gem, holding in her hands a sword, a discus, a mace, arrows, a bow, a parigha or iron club, a spear, a bhushundi or missile weapon, a severed head and a conch, and says that she is the one whom Brahma praised, while Vishnu slept, so that Madhu and Kaitabha might be slain.

oṃ namaścaṇḍikāyai ||

1oṃ aiṃ mārkaṇḍeya uvāca || 1 ||Meaning of verse 1.1 and 1.2 →2sāvarṇiḥ sūryatanayo yo manuḥ kathyate’ṣṭamaḥ |
niśāmaya tadutpattiṃ vistarādgadato mama || 2 ||
Meaning of verse 1.1 and 1.2 →
3mahāmāyānubhāvena yathā manvantarādhipaḥ |
sa babhūva mahābhāgaḥ sāvarṇistanayo raveḥ || 3 ||
Meaning of verse 1.3 →
4svārociṣe’ntare pūrvaṃ caitravaṃśasamudbhavaḥ |
suratho nāma rājābhūtsamaste kṣitimaṇḍale || 4 ||
Meaning of verse 1.4 →
5tasya pālayataḥ samyak prajāḥ putrānivaurasān |
babhūvuḥ śatravo bhūpāḥ kolāvidhvaṃsinastadā || 5 ||
Meaning of verse 1.5 →
6tasya tairabhavad yuddhamatiprabaladaṇḍinaḥ |
nyūnairapi sa tairyuddhe kolāvidhvaṃsibhirjitaḥ || 6 ||
Meaning of verse 1.6 →
7tataḥ svapuramāyāto nijadeśādhipo’bhavat |
ākrāntaḥ sa mahābhāgastaistadā prabalāribhiḥ || 7 ||
Meaning of verse 1.7 →
8amātyairbalibhirduṣṭairdurbalasya durātmabhiḥ |
kośo balaṃ cāpahṛtaṃ tatrāpi svapure tataḥ || 8 ||
Meaning of verse 1.8 →
9tato mṛgayāvyājena hṛtasvāmyaḥ sa bhūpatiḥ |
ekākī hayamāruhya jagāma gahanaṃ vanam || 9 ||
Meaning of verse 1.9 →
10sa tatrāśramamadrākṣīddvijavaryasya medhasaḥ |
praśāntaśvāpadākīrṇaṃ muniśiṣyopaśobhitam || 10 ||
Meaning of verse 1.10 →
11tasthau kañcitsa kālaṃ ca muninā tena satkṛtaḥ |
itaścetaśca vicaraṃstasmin munivarāśrame || 11 ||
Meaning of verse 1.11 →
12so’cintayattadā tatra mamatvākṛṣṭamānasaḥ |
matpūrvaiḥ pālitaṃ pūrvaṃ mayā hīnaṃ puraṃ hi tat || 12 ||
13madbhṛtyaistairasadvṛttairdharmataḥ pālyate na vā |
na jāne sa pradhāno me śūro hastī sadāmadaḥ || 13 ||
14mama vairivaśaṃ yātaḥ kān bhogānupalapsyate |
ye mamānugatā nityaṃ prasādadhanabhojanaiḥ || 14 ||
15anuvṛttiṃ dhruvaṃ te’dya kurvantyanyamahībhṛtām |
asamyagvyayaśīlaistaiḥ kurvadbhiḥ satataṃ vyayam || 15 ||
16sañcitaḥ so’tiduḥkhena kṣayaṃ kośo gamiṣyati |
etaccānyacca satataṃ cintayāmāsa pārthivaḥ || 16 ||
17tatra viprāśramābhyāśe vaiśyamekaṃ dadarśa saḥ |
sa pṛṣṭastena kastvaṃ bho hetuścāgamane’tra kaḥ || 17 ||
18saśoka iva kasmāttvaṃ durmanā iva lakṣyase |
ityākarṇya vacastasya bhūpateḥ praṇayoditam || 18 ||
19pratyuvāca sa taṃ vaiśyaḥ praśrayāvanato nṛpam || 19 ||
20vaiśya uvāca || 20 ||
21samādhirnāma vaiśyo’hamutpanno dhanināṃ kule || 21 ||
22putradārairnirastaśca dhanalobhādasādhubhiḥ |
vihīnaśca dhanairdāraiḥ putrairādāya me dhanam || 22 ||
23vanamabhyāgato duḥkhī nirastaścāptabandhubhiḥ |
so’haṃ na vedmi putrāṇāṃ kuśalākuśalātmikām || 23 ||
24pravṛttiṃ svajanānāṃ ca dārāṇāṃ cātra saṃsthitaḥ |
kiṃ nu teṣāṃ gṛhe kṣemamakṣemaṃ kiṃ nu sāmpratam || 24 ||
25kathaṃ te kiṃ nu sadvṛttā durvṛttāḥ kiṃ nu me sutāḥ || 25 ||
26rājovāca || 26 ||
27yairnirasto bhavāṃllubdhaiḥ putradārādibhirdhanaiḥ || 27 ||
28teṣu kiṃ bhavataḥ snehamanubadhnāti mānasam || 28 ||
29vaiśya uvāca || 29 ||
30evametadyathā prāha bhavānasmadgataṃ vacaḥ || 30 ||
31kiṃ karomi na badhnāti mama niṣṭhuratāṃ manaḥ |
yaiḥ santyajya pitṛsnehaṃ dhanalubdhairnirākṛtaḥ || 31 ||
32patisvajanahārdaṃ ca hārditeṣveva me manaḥ |
kimetannābhijānāmi jānannapi mahāmate || 32 ||
33yatpremapravaṇaṃ cittaṃ viguṇeṣvapi bandhuṣu |
teṣāṃ kṛte me niḥśvāso daurmanasyaṃ ca jāyate || 33 ||
34karomi kiṃ yanna manasteṣvaprītiṣu niṣṭhuram || 34 ||
35mārkaṇḍeya uvāca || 35 ||
36tatastau sahitau vipra taṃ muniṃ samupasthitau || 36 ||
37samādhirnāma vaiśyo’sau sa ca pārthivasattamaḥ |
kṛtvā tu tau yathānyāyaṃ yathārhaṃ tena saṃvidam || 37 ||
38upaviṣṭau kathāḥ kāściccakraturvaiśyapārthivau || 38 ||
39rājovāca || 39 ||
40bhagavaṃstvāmahaṃ praṣṭumicchāmyekaṃ vadasva tat || 40 ||
41duḥkhāya yanme manasaḥ svacittāyattatāṃ vinā |
mamatvaṃ gatarājyasya rājyāṅgeṣvakhileṣvapi || 41 ||
42jānato’pi yathājñasya kimetanmunisattama |
ayaṃ ca nikṛtaḥ putrairdārairbhṛtyaistathojjhitaḥ || 42 ||
43svajanena ca santyaktasteṣu hārdī tathāpyati |
evameṣa tathāhaṃ ca dvāvapyatyantaduḥkhitau || 43 ||
44dṛṣṭadoṣe’pi viṣaye mamatvākṛṣṭamānasau |
tatkimetanmahābhāga yanmoho jñāninorapi || 44 ||
45mamāsya ca bhavatyeṣā vivekāndhasya mūḍhatā || 45 ||
46ṛṣiruvāca || 46 ||
47jñānamasti samastasya jantorviṣayagocare || 47 ||
48viṣayāśca mahābhāga yānti caivaṃ pṛthakpṛthak |
divāndhāḥ prāṇinaḥ kecidrātrāvandhāstathāpare || 48 ||
49keciddivā tathā rātrau prāṇinastulyadṛṣṭayaḥ |
jñānino manujāḥ satyaṃ kiṃ tu te na hi kevalam || 49 ||
50yato hi jñāninaḥ sarve paśupakṣimṛgādayaḥ |
jñānaṃ ca tanmanuṣyāṇāṃ yatteṣāṃ mṛgapakṣiṇām || 50 ||
51manuṣyāṇāṃ ca yatteṣāṃ tulyamanyattathobhayoḥ |
jñāne’pi sati paśyaitān pataṅgāñchāvacañcuṣu || 51 ||
52kaṇamokṣādṛtān mohātpīḍyamānānapi kṣudhā |
mānuṣā manujavyāghra sābhilāṣāḥ sutān prati || 52 ||
53lobhāt pratyupakārāya nanvetān kiṃ na paśyasi |
tathāpi mamatāvarte mohagarte nipātitāḥ || 53 ||
54mahāmāyāprabhāveṇa saṃsārasthitikāriṇā |
tannātra vismayaḥ kāryo yoganidrā jagatpateḥ || 54 ||
55mahāmāyā hareścaiṣā tayā sammohyate jagat |
jñānināmapi cetāṃsi devī bhagavatī hi sā || 55 ||
56balādākṛṣya mohāya mahāmāyā prayacchati |
tayā visṛjyate viśvaṃ jagadetaccarācaram || 56 ||
57saiṣā prasannā varadā nṛṇāṃ bhavati muktaye |
sā vidyā paramā mukterhetubhūtā sanātanī || 57 ||
58saṃsārabandhahetuśca saiva sarveśvareśvarī || 58 ||
59rājovāca || 59 ||
60bhagavan kā hi sā devī mahāmāyeti yāṃ bhavān || 60 ||
61bravīti kathamutpannā sā karmāsyāśca kiṃ dvija |
yatprabhāvā ca sā devī yatsvarūpā yadudbhavā || 61 ||
62tatsarvaṃ śrotumicchāmi tvatto brahmavidāṃ vara || 62 ||
63ṛṣiruvāca || 63 ||
64nityaiva sā jaganmūrtistayā sarvamidaṃ tatam || 64 ||
65tathāpi tatsamutpattirbahudhā śrūyatāṃ mama |
devānāṃ kāryasiddhyarthamāvirbhavati sā yadā || 65 ||
66utpanneti tadā loke sā nityāpyabhidhīyate |
yoganidrāṃ yadā viṣṇurjagatyekārṇavīkṛte || 66 ||
67āstīrya śeṣamabhajat kalpānte bhagavān prabhuḥ |
tadā dvāvasurau ghorau vikhyātau madhukaiṭabhau || 67 ||
68viṣṇukarṇamalodbhūtau hantuṃ brahmāṇamudyatau |
sa nābhikamale viṣṇoḥ sthito brahmā prajāpatiḥ || 68 ||
69dṛṣṭvā tāvasurau cograu prasuptaṃ ca janārdanam |
tuṣṭāva yoganidrāṃ tāmekāgrahṛdayaḥ sthitaḥ || 69 ||
70vibodhanārthāya harerharinetrakṛtālayām |
viśveśvarīṃ jagaddhātrīṃ sthitisaṃhārakāriṇīm || 70 ||
71nidrāṃ bhagavatīṃ viṣṇoratulāṃ tejasaḥ prabhuḥ || 71 ||
72brahmovāca || 72 ||
73tvaṃ svāhā tvaṃ svadhā tvaṃ hi vaṣaṭkāraḥ svarātmikā || 73 ||
74sudhā tvamakṣare nitye tridhā mātrātmikā sthitā |
ardhamātrā sthitā nityā yānuccāryāviśeṣataḥ || 74 ||
75tvameva sandhyā sāvitrī tvaṃ devi jananī parā |
tvayaitaddhāryate viśvaṃ tvayaitat sṛjyate jagat || 75 ||
76tvayaitat pālyate devi tvamatsyante ca sarvadā |
visṛṣṭau sṛṣṭirūpā tvaṃ sthitirūpā ca pālane || 76 ||
77tathā saṃhṛtirūpānte jagato’sya jaganmaye |
mahāvidyā mahāmāyā mahāmedhā mahāsmṛtiḥ || 77 ||
78mahāmohā ca bhavatī mahādevī maheśvarī |
prakṛtistvaṃ ca sarvasya guṇatrayavibhāvinī || 78 ||
79kālarātrirmahārātrirmoharātriśca dāruṇā |
tvaṃ śrīstvamīśvarī tvaṃ hrīstvaṃ buddhirbodhalakṣaṇā || 79 ||
80lajjā puṣṭistathā tuṣṭistvaṃ śāntiḥ kṣāntireva ca |
khaḍginī śūlinī ghorā gadinī cakriṇī tathā || 80 ||
81śaṅkhinī cāpinī bāṇabhuśuṇḍīparighāyudhā |
saumyā saumyatarāśeṣasaumyebhyastvatisundarī || 81 ||
82parāparāṇāṃ paramā tvameva parameśvarī |
yacca kiñcitkvacidvastu sadasadvākhilātmike || 82 ||
83tasya sarvasya yā śaktiḥ sā tvaṃ kiṃ stūyase mayā |
yayā tvayā jagatsraṣṭā jagatpātyatti yo jagat || 83 ||
84so’pi nidrāvaśaṃ nītaḥ kastvāṃ stotumiheśvaraḥ |
viṣṇuḥ śarīragrahaṇamahamīśāna eva ca || 84 ||
85kāritāste yato’tastvāṃ kaḥ stotuṃ śaktimān bhavet |
sā tvamitthaṃ prabhāvaiḥ svairudārairdevi saṃstutā || 85 ||
86mohayaitau durādharṣāvasurau madhukaiṭabhau |
prabodhaṃ ca jagatsvāmī nīyatāmacyuto laghu || 86 ||
87bodhaśca kriyatāmasya hantumetau mahāsurau || 87 ||
88ṛṣiruvāca || 88 ||
89evaṃ stutā tadā devī tāmasī tatra vedhasā || 89 ||
90viṣṇoḥ prabodhanārthāya nihantuṃ madhukaiṭabhau |
netrāsyanāsikābāhuhṛdayebhyastathorasaḥ || 90 ||
91nirgamya darśane tasthau brahmaṇo’vyaktajanmanaḥ |
uttasthau ca jagannāthastayā mukto janārdanaḥ || 91 ||
92ekārṇave’hiśayanāttataḥ sa dadṛśe ca tau |
madhukaiṭabhau durātmānāvativīryaparākramau || 92 ||
93krodharaktekṣaṇāvattuṃ brahmāṇaṃ janitodyamau |
samutthāya tatastābhyāṃ yuyudhe bhagavān hariḥ || 93 ||
94pañcavarṣasahasrāṇi bāhupraharaṇo vibhuḥ |
tāvapyatibalonmattau mahāmāyāvimohitau || 94 ||
95uktavantau varo’smatto vriyatāmiti keśavam || 95 ||
96śrībhagavānuvāca || 96 ||
97bhavetāmadya me tuṣṭau mama vadhyāvubhāvapi || 97 ||
98kimanyena vareṇātra etāvaddhi vṛtaṃ mayā || 98 ||
99ṛṣiruvāca || 99 ||
100vañcitābhyāmiti tadā sarvamāpomayaṃ jagat || 100 ||
101vilokya tābhyāṃ gadito bhagavān kamalekṣaṇaḥ |
āvāṃ jahi na yatrorvī salilena pariplutā || 101 ||
102ṛṣiruvāca || 102 ||
103tathetyuktvā bhagavatā śaṅkhacakragadābhṛtā |
kṛtvā cakreṇa vai chinne jaghane śirasī tayoḥ || 103 ||
104evameṣā samutpannā brahmaṇā saṃstutā svayam |
prabhāvamasyā devyāstu bhūyaḥ śṛṇu vadāmi te || 104 ||

|| svasti śrīmārkaṇḍeyapurāṇe sāvarṇike manvantare devīmāhātmye madhukaiṭabhavadho nāma prathamo’dhyāyaḥ ||


About the slaying of Madhu and Kaitabha

The chapter is named after the slaying of Madhu and Kaitabha, yet more than its first half is the story of the distress of two ordinary men. Markandeya begins to tell Kraushtuki the background of the eighth Manu, Savarni. That Savarni was King Suratha in an earlier birth. In answer to the question put by him and by a merchant named Samadhi, the sage Medhas tells the first story of Mahamaya.

The course of the chapter

  • Mantras 1 to 16: Markandeya begins the story. Suratha is defeated by his enemies, and his own ministers seize his treasury and his army. Going into the forest on the pretext of a hunt, he stays at the hermitage of the sage Medhas, yet his thoughts keep returning to his city, his state elephant, his servants and his treasury.
  • Mantras 17 to 34: There he meets a merchant named Samadhi. His wife and sons, greedy for wealth, have turned him out of his home, yet his mind still worries about their welfare.
  • Mantras 35 to 45: The two go to the sage and ask why the mind clings to the very people who have abandoned them.
  • Mantras 46 to 58: The sage says that animals and birds too have knowledge of the world of the senses, yet out of attachment they feed grain to their young. Mahamaya forcibly draws even the minds of the wise into delusion, he says, and she is the cause of both bondage and liberation.
  • Mantras 59 to 72: The king asks who this Mahamaya is. The sage says she is eternal, yet appears for the work of the gods. At the end of an aeon, while Vishnu lies in yogic sleep, Madhu and Kaitabha, born from the wax of his ear, set out to kill Brahma.
  • Mantras 73 to 87: Brahma praises Yoganidra so that Vishnu may be woken. This is the hymn that calls her svaha, svadha and the power of creation, preservation and dissolution.
  • Mantras 88 to 104: The Goddess leaves Vishnu’s body and Vishnu wakes. After a long fight the demons, deluded by maya, offer Vishnu a boon. Vishnu asks for the boon that both of them die at his hands. When they ask to be killed where there is no water, he places them on his thigh and cuts off their heads with his discus.

Why do even those who know stay attached?

The question of the king and the merchant is simple. They know very well who abandoned them and why. Still the mind goes back to those people again and again. Why this attachment, when the knowledge is there? That is their confusion. The king even calls this state, his own and the merchant’s, the bewilderment of those blind to discernment.

The sage’s answer does not blame them. Mahamaya draws even the minds of the wise, he says. He also says that the same power, when pleased, grants the boon of liberation. All the remaining stories of the Saptashati unfold as the answer to the king’s question: who is this Mahamaya?

About this page

The text and the numbering of the mantras follow the Gita Press edition. This chapter has fourteen uvacha lines, twenty four half verses and sixty six full verses, one hundred and four mantras in all. In the cards on this page each one carries its own number.

On the meaning pages alone, each uvacha line is shown on the page of the verse it introduces. For example, the first mantra, Markandeya uvacha, is on the page for the second mantra. For now the meaning pages for the first ten verses (mantras 1 to 11) are ready. The rest are being added one by one.

Sources: several.

ಹೊಸ ಬರಹ ಬಂದಾಗ ತಿಳಿಯಿರಿ

ಅನಗತ್ಯ ಸಂದೇಶ ಕಳುಹಿಸುವುದಿಲ್ಲ. ವಿವರಕ್ಕೆ ಗೌಪ್ಯತಾ ನೀತಿ ನೋಡಿ.

ಪಾಠದಲ್ಲಿ ತಪ್ಪೋ ಬೇರೆ ಪಾಠಾಂತರವೋ ಕಂಡಿತೇ? ನಮಗೆ ತಿಳಿಸಿ.
Noticed a mistake or a different reading? Tell us.

ಪ್ರತಿಕ್ರಿಯೆ ಬರೆಯಿರಿ

ನಿಮ್ಮ ಇಮೇಲ್ ವಿಳಾಸ ಪ್ರಕಟವಾಗುವುದಿಲ್ಲ. ಅಗತ್ಯವಿರುವ ಕಡೆ * ಗುರುತಿದೆ

ಮೇಲಕ್ಕೆ