Bhagavad Gita, Chapter 3: Karma Yoga
Forty-three verses. The Gita’s answer to the question of whether to work or to withdraw is here.
Tap any verse card to open its page with the word-by-word meaning. Pages are ready for every verse of this chapter.
jyāyasī cetkarmaṇaste matā buddhirjanārdana|
tatkiṃ karmaṇi ghore māṃ niyojayasi keśava || 1 ||Meaning of verse 3.1 →2vyāmiśreṇeva vākyena buddhiṃ mohayasīva me|
tadekaṃ vada niścitya yena śreyo’hamāpnuyām || 2 ||Meaning of verse 3.2 →3śrībhagavānuvāca
loke’smindvividhā niṣṭhā purā proktā mayānagha|
jñānayogena sāṅkhyānāṃ karmayogena yoginām || 3 ||Meaning of verse 3.3 →4na karmaṇāmanārambhānnaiṣkarmyaṃ puruṣo’śnute|
na ca saṃnyasanādeva siddhiṃ samadhigacchati || 4 ||Meaning of verse 3.4 →5na hi kaścitkṣaṇamapi jātu tiṣṭhatyakarmakṛt|
kāryate hyavaśaḥ karma sarvaḥ prakṛtijairguṇaiḥ || 5 ||Meaning of verse 3.5 →6karmendriyāṇi saṃyamya ya āste manasā smaran|
indriyārthānvimūḍhātmā mithyācāraḥ sa ucyate || 6 ||Meaning of verse 3.6 →7yastvindriyāṇi manasā niyamyārabhate’rjuna|
karmendriyaiḥ karmayogamasaktaḥ sa viśiṣyate || 7 ||Meaning of verse 3.7 →8niyataṃ kuru karma tvaṃ karma jyāyo hyakarmaṇaḥ|
śarīrayātrāpi ca te na prasiddhyedakarmaṇaḥ || 8 ||Meaning of verse 3.8 →9yajñārthātkarmaṇo’nyatra loko’yaṃ karmabandhanaḥ|
tadarthaṃ karma kaunteya muktasaṅgaḥ samācara || 9 ||Meaning of verse 3.9 →10sahayajñāḥ prajāḥ sṛṣṭvā purovāca prajāpatiḥ|
anena prasaviṣyadhvameṣa vo’stviṣṭakāmadhuk || 10 ||Meaning of verse 3.10 →11devānbhāvayatānena te devā bhāvayantu vaḥ|
parasparaṃ bhāvayantaḥ śreyaḥ paramavāpsyatha || 11 ||Meaning of verse 3.11 →12iṣṭānbhogānhi vo devā dāsyante yajñabhāvitāḥ|
tairdattānapradāyaibhyo yo bhuṅkte stena eva saḥ || 12 ||Meaning of verse 3.12 →13yajñaśiṣṭāśinaḥ santo mucyante sarvakilbiṣaiḥ|
bhuñjate te tvaghaṃ pāpā ye pacantyātmakāraṇāt || 13 ||Meaning of verse 3.13 →14annādbhavanti bhūtāni parjanyādannasambhavaḥ|
yajñādbhavati parjanyo yajñaḥ karmasamudbhavaḥ || 14 ||Meaning of verse 3.14 →15karma brahmodbhavaṃ viddhi brahmākṣarasamudbhavam|
tasmātsarvagataṃ brahma nityaṃ yajñe pratiṣṭhitam || 15 ||Meaning of verse 3.15 →16evaṃ pravartitaṃ cakraṃ nānuvartayatīha yaḥ|
aghāyurindriyārāmo moghaṃ pārtha sa jīvati || 16 ||Meaning of verse 3.16 →17yastvātmaratireva syādātmatṛptaśca mānavaḥ|
ātmanyeva ca santuṣṭastasya kāryaṃ na vidyate || 17 ||Meaning of verse 3.17 →18naiva tasya kṛtenārtho nākṛteneha kaścana|
na cāsya sarvabhūteṣu kaścidarthavyapāśrayaḥ || 18 ||Meaning of verse 3.18 →19tasmādasaktaḥ satataṃ kāryaṃ karma samācara|
asakto hyācarankarma paramāpnoti pūruṣaḥ || 19 ||Meaning of verse 3.19 →20karmaṇaiva hi saṃsiddhimāsthitā janakādayaḥ|
lokasaṅgrahamevāpi sampaśyankartumarhasi || 20 ||Meaning of verse 3.20 →21yadyadācarati śreṣṭhastattadevetaro janaḥ|
sa yatpramāṇaṃ kurute lokastadanuvartate || 21 ||Meaning of verse 3.21 →22na me pārthāsti kartavyaṃ triṣu lokeṣu kiñcana|
nānavāptamavāptavyaṃ varta eva ca karmaṇi || 22 ||Meaning of verse 3.22 →23yadi hyahaṃ na varteyaṃ jātu karmaṇyatandritaḥ|
mama vartmānuvartante manuṣyāḥ pārtha sarvaśaḥ || 23 ||Meaning of verse 3.23 →24utsīdeyurime lokā na kuryāṃ karma cedaham|
saṅkarasya ca kartā syāmupahanyāmimāḥ prajāḥ || 24 ||Meaning of verse 3.24 →25saktāḥ karmaṇyavidvāṃso yathā kurvanti bhārata|
kuryādvidvāṃstathāsaktaścikīrṣurlokasaṅgraham || 25 ||Meaning of verse 3.25 →26na buddhibhedaṃ janayedajñānāṃ karmasaṅginām|
joṣayetsarvakarmāṇi vidvānyuktaḥ samācaran || 26 ||Meaning of verse 3.26 →27prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśaḥ|
ahaṅkāravimūḍhātmā kartāhamiti manyate || 27 ||Meaning of verse 3.27 →28tattvavittu mahābāho guṇakarmavibhāgayoḥ|
guṇā guṇeṣu vartanta iti matvā na sajjate || 28 ||Meaning of verse 3.28 →29prakṛterguṇasammūḍhāḥ sajjante guṇakarmasu|
tānakṛtsnavido mandānkṛtsnavinna vicālayet || 29 ||Meaning of verse 3.29 →30mayi sarvāṇi karmāṇi saṃnyasyādhyātmacetasā|
nirāśīrnirmamo bhūtvā yudhyasva vigatajvaraḥ || 30 ||Meaning of verse 3.30 →31ye me matamidaṃ nityamanutiṣṭhanti mānavāḥ|
śraddhāvanto’nasūyanto mucyante te’pi karmabhiḥ || 31 ||Meaning of verse 3.31 →32ye tvetadabhyasūyanto nānutiṣṭhanti me matam|
sarvajñānavimūḍhāṃstānviddhi naṣṭānacetasaḥ || 32 ||Meaning of verse 3.32 →33sadṛśaṃ ceṣṭate svasyāḥ prakṛterjñānavānapi|
prakṛtiṃ yānti bhūtāni nigrahaḥ kiṃ kariṣyati || 33 ||Meaning of verse 3.33 →34indriyasyendriyasyārthe rāgadveṣau vyavasthitau|
tayorna vaśamāgacchettau hyasya paripanthinau || 34 ||Meaning of verse 3.34 →35śreyānsvadharmo viguṇaḥ paradharmātsvanuṣṭhitāt|
svadharme nidhanaṃ śreyaḥ paradharmo bhayāvahaḥ || 35 ||Meaning of verse 3.35 →36arjuna uvāca
atha kena prayukto’yaṃ pāpaṃ carati pūruṣaḥ|
anicchannapi vārṣṇeya balādiva niyojitaḥ || 36 ||Meaning of verse 3.36 →37śrībhagavānuvāca
kāma eṣa krodha eṣa rajoguṇasamudbhavaḥ|
mahāśano mahāpāpmā viddhyenamiha vairiṇam || 37 ||Meaning of verse 3.37 →38dhūmenāvriyate vahniryathādarśo malena ca|
yatholbenāvṛto garbhastathā tenedamāvṛtam || 38 ||Meaning of verse 3.38 →39āvṛtaṃ jñānametena jñānino nityavairiṇā|
kāmarūpeṇa kaunteya duṣpūreṇānalena ca || 39 ||Meaning of verse 3.39 →40indriyāṇi mano buddhirasyādhiṣṭhānamucyate|
etairvimohayatyeṣa jñānamāvṛtya dehinam || 40 ||Meaning of verse 3.40 →41tasmāttvamindriyāṇyādau niyamya bharatarṣabha|
pāpmānaṃ prajahi hyenaṃ jñānavijñānanāśanam || 41 ||Meaning of verse 3.41 →42indriyāṇi parāṇyāhurindriyebhyaḥ paraṃ manaḥ|
manasastu parā buddhiryo buddheḥ paratastu saḥ || 42 ||Meaning of verse 3.42 →43evaṃ buddheḥ paraṃ buddhvā saṃstabhyātmānamātmanā|
jahi śatruṃ mahābāho kāmarūpaṃ durāsadam || 43 ||Meaning of verse 3.43 →
oṃ tatsaditi śrīmadbhagavadgītāsūpaniṣatsu brahmavidyāyāṃ yogaśāstre śrīkṛṣṇārjunasaṃvāde karmayogo nāma tṛtīyo’dhyāyaḥ ||
About Karma Yoga
The second chapter ended with the description of the person of steady wisdom. Hearing it, a natural doubt rises in Arjuna: if understanding is the higher thing, why this terrible war? The third chapter opens not with a question but with that protest.
The whole chapter turns on one point: nobody becomes free of work by giving up work. What has to be given up is not the work but the grip on it. To make that case the Gita offers three kinds of support: argument, the example of good men, and Krishna’s own conduct.
How the chapter moves
- Verses 1 to 8: Arjuna’s protest, the answer of the two standings, and the statement that nobody can stay even a moment without acting.
- Verses 9 to 16: Sacrifice and the wheel of the world. The life of one who breaks the circle of giving and receiving is wasted.
- Verses 17 to 24: The state of one who needs nothing, the holding together of the world, the example of Janaka, and Krishna putting himself forward as the example.
- Verses 25 to 35: Do not unsettle the understanding of the ignorant; it is the qualities that do the work; the force of one’s own nature; and the worth of one’s own duty.
- Verses 36 to 43: Arjuna asks what makes a man sin against his will, desire is named, and its seat and its defeat are described.
The two standings
In the third verse Krishna speaks of the yoga of knowledge for the Sankhyas and the yoga of action for the yogis. A large part of the commentarial debate turns on that single line. For Shankara these are two distinct roads for two distinct kinds of people. For Ramanuja they are two stages of one road, and karma yoga is both the earlier and the safer. Madhva puts it through persons: some, like Sanaka and his brothers, stood in knowledge having left their work, while others, like Janaka, became knowers while standing inside it.
These pages do not decide between the readings. Wherever the acharyas part, each position is recorded in its own terms.
Lokasangraha
One important word this chapter gives is lokasangraha, the holding together of the world: keeping people steady in their own duty and keeping the order from collapsing. It is for this that a person who needs nothing for himself still works. The twenty-first verse, that people learn by watching what their seniors do, is as true now as it was then.
Sources: several.

